Svenska kvinnliga partiledare känns inte som någon hit precis. Dom säger samma saker som manliga men det låter lite gnälligare. Centern har haft tre kvinnliga partiledare: Karin Söder, Maud Olofsson och Annie Lööf. I inget fall har partiet växt.Snarare tvärs om. Nu är man nere och nosar på 4-% spärren och vad mig beträffar kan dom gärna glida under. En partiledare som sitter i TV och är skadeglad för andras klavertramp har inte lärt sig den politiska media-retoriken. Det låter fult och är fult.
Det gick inte så bra för Mons Sahlin heller. Borgelig press tyckte inte om henne men hennes kvalitéer är odiskutabla och hon hade aldrig uttryckt sig som Annie Lööf. Moderaten Anna Kindberg Batra kan väl inte borgarpressen ge sig på för då har dom inget kvar sen. Dom får slå lite till vänster på Jonas Sjöstedt - går alltid hem. Fast där är Gudrun Schyman oslagbar. Slagen mot SD är betydligt tamare. Vad vill jag ha sagt med detta. Inget mer än det uppenbara att journalister är opålitliga som bärare av politiska budskap men bra på skvaller. Alla skriver samma sak i och bara om en sak i taget dvs drevet går efter samma offer från alla håll. Hela skådespelet är helt förutsägbart och urtråkigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar