Vad har vi fått för miljöminister egentligen?
Kravet på utstädade lik i garderoben är tydligen inte lika starkt numera. När Maria Borelius blev handelsminister fick hon avgå efter åtta dagar på grund av att hon anlitat svart arbetskraft och inte betalat TV-licensen.
Lena Ek däremot kan sitta kvar trots avslöjandet att hon tills nyligen varit vice ordförande i lobbygruppen EEF, European Energy Forum, som har som syfte att koppla ihop storindustrin med politiska makthavare i EU. EEF lobbar särskilt för kärnkraft.
Lena Ek har visserligen avgått nu när hon blev minister men att vara miljöminister och samtidigt under sin EU-parlamentariska tid varit den som bidragit till ändringar i kemikalielagstiftningen (REACH) så att kemiföretagen fick det lättare är ju ingen merit. Det är däremot i linje med Alliansens ”gröna röst” - ingen skatt på konstgödsel, enklare för kemikaliejordbruk, enklare för storjordbruk, mera kärnkraft osv, osv. Jag undrar vad som egentligen är grönt – utandningen efter intag av grönmögelost (fransk) kanske?
Läst hos SVD, Jonas Sjöstedt osv
(Inom parentes är Maria Borelius syster till Henrik Borelius som är VD för Attendo. Ännu en koppling mellan privatiseringsskandalen och moderater. Se Wikipedia)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar